Ideologi ! Vad är det ?

Som vi alla vet så har varje parti i Sverige en egen ideologi.
Men vad är egentligen en ideologi?
En ideologi är en speciell syn på världen, hur den bör styras och inte styras, vad som är viktigt och inte viktigt att lägga fokus på osv.
Det är inte bara politiska partier som har olika ideologier även inom olika religioner så finns det olika idelogiska sätt att tänka och se världen på,men för att nu gå tillbaka till politiken igen.
Vilka ideologier har då våra största svenska partier.

Jo dessa:

Alfabetisk ordning:

*Centerpartiets ideologier är ekohumanism och socialliberlism

*Folkpartiet håller sig till Socialliberalism

*Kristdemokraterna är just kristdemokratiska

*Miljöpartiet följer en grön ideologi och ekologism

*Moderaternas ideologier är liberalkonservatism & socialliberlism

*Socialdemokraternas är socialdemokrati och demokratisk socialism

*Vänstern håller sig till socailsim och feminism

Vad var och en av dessa ideologier står för kan ni läsa om på denna länk,
Där hittar ni även våra mindre partier och deras ideologiska tänkande.

Partier och deras ideologier !

Se till att studera dessa noga och rösta på det parti som passar dig bäst.
Rösta inte bara för att rösta och följ inte grupptrycket, vem som styr landet, påverkar dig och din framtid, så gör det med omsorg.

/Krister Selberg

Från idé till realitet – lagstiftningsprocessen

För att förstå hur ett ärende vandrar mellan regeringen, riksdagen och utskotten måste man förstå hur Sverige styrs på nationell nivå. Väldigt kortfattat kan man säga att Riksdagen är den beslutsfattande enheten och att regeringen utför det som riksdagen beslutat. Samtliga av dessa enheter har också andra uppgifter men dessa kommer tas upp senare i texten.

Ett ärende presenteras på två sätt, antingen genom en motion från riksdagen själv eller som en proposition från regeringen. Här bör också tilläggas att riksdagen styr genom lagar och ett ”ärende” är ett lagförslag. Hur som helst, propositioner, dessa förbigås nästan alltid av en utredning som genomförs utav kommittéer eller enskilda personer. Motioner däremot läggs som sagt av riksdagen, här gäller dock lite andra regler än för regeringen som kan ge propositioner om vad som helst. Detta kan visserligen också riksdagen men bara under den allmänna motionstiden som bara är 6 veckor lång (utav dessa avslås dessutom 97%). Resten av året kan riksdagen bara motionera på riksdagens propositioner.

När motionen/propositionen sedan framlagts i riksdagen tas där ett beslut om ärendet ska utredas i något eller flera av de 15 utskotten. I utskotten utreds sedan ärendet ytterligare och slutligen presenteras ett lagförslag. I detta stadium diskuteras också ärendet i partigrupperna där partierna fastslår partiets ståndpunkt i frågan.

Därefter skickas förslaget tillbaka till riksdagskammaren, där en votering (omröstning) bestämmer om förslaget ska antas eller avslås. Antas ärendet åligger det regeringen att se till att det utförs.

Pär Ödlund

Ingrip - eller bli gripen

Det kan bli olagligt att inte hjälpa en person som är utsatt för livsfara. En ny lag om detta kan bli verklighet. Förslaget om en ny lag, eller en lagändring på de bestämmelser som redan finns ligger nu för utredning hos Justitiedepartementet.

De senaste åren har röster höjts för att lag om "Skyldighet att agera vid farliga situationer eller att bistå nödställda personer" skall införas efter ett antal fall där personer har sett hur andra farit illa, utan att ha försökt ingripa eller larma till SOS-central.

För närvarande finns ingen lag som kräver att man skall undsätta någon annan person som befinner sig i nöd. Det finns dock liknande bestämmelser, T ex att man skall om det är möjligt larma andra personer om dessa befinner sig i akut fara. Eller att man skall varna andra om man själv har gjort sig skyldig till brand el. liknande.

Förslaget om den nya lagen kom fram vid ett regeringssammanträde den 10:e september i år och skall vara redovisat senast den 28:e februari 2011.

Johan Eklöf

Namn på alla kriminella?

Som du kan ha sett så nämner de ibland brottsligas namn i nyheter. De gör de för att varna allmänheten för dessa farliga män. Men är det egentligen rätt?

De flesta jag sett som varit med i tidningen är personer som håller på eller blivit dömda för sitt brott. Borde man inte skriva om när dessa personer släpps fria i vår närhet igen om de skriver för att varna allmänheten?

De känns inte som de behöver nämna några namn på brottslingar ifall de inte är för att varna allmänheten för vissa vill bara bli kände och ifall de vet att de blir kända ifall de begår ett visst brott kommer de göra det. Enda gången de bör gå ut med namn är när de än är på frifot och polisen behöver hjälp att få fast personen.


Då kan man undra vilka brott bör tidningar nämna namn på folk i? Ska de nämna killen som mörda sin fru eller borde de inte varna för han som åkt ditt för misshandel för tionde gången? De är en väldigt svår moralisk fråga med inget enkelt svar. En sak jag vill är att median blir överens hur de ska behandla detta och göra lika.

Min åsikt är att inga namn bör nämnas för de KANSKE begår ett brott till men de kommer garanterat få ett rykte som mördare eller pedofil.

/Eddie Holmgren

Domstolsverket...?

Domstolsverket är en inte så känd statlig myndighet vars arbete är att bistå med hjälp till domstolarna i Sverige. Domstolsverket bildades 1975 i Jönköping och leds av en så kallad generaldirektör. Domstolsverket har också ett så kallat insynsråd, bestående av 10 personer från domstolar, myndigheter och riksdagen vars jobb är att ge råd till generaldirektören.

Domstolsverket får inte gå in och bestämma i mål som tas upp olika domstolar utan verkets arbete är att ta hand om och samordna gemensamma frågor för domstolarna samt att de hjälper hyresnämnderna, arrendenämnderna samt Rättshjälpsmyndigheten. Arbetet består också av t.ex utveckling och utbildning för personalen, information samt att sätta upp bestämmelser och anvisningar.

Domstolarnas interna mål är att arbeta rättssäkert och snabbt och det är Domstolsverkets arbete att se till att domstolarna arbetar så att dessa och de mål som riksdagen och regeringen bestämt blir verklighet. Genom att då fördela pengar rätt, driva på arbetet med förbättringar och förändringar inom domstolarna samt att de hjälper till så att samarbetet mellan Sveriges Domstolar och andra myndigheter går enkelt.

Domstolsverkets arbete bestäms varje år av regeringens regleringsbrev. Detta brev innehåller riktlinjer för hur Domstolsverket, domstolarna och nämnderna skall arbeta under det kommande året samt att brevet innehåller uppsatta mål för verket samt budgeten för Sveriges Domstolar

Källa


Johan Abrahamsson

Sambolagen finns det en sådan lag?

Jag tog mig friheten att fråga 10 personer som är sambos om de kände till sambolagen och vad den innebär. Endast 2st av dem kände till den, men de visste inte riktigt vad den innebär, det tänkte jag att vi nu skulle ta en titt på.

Vem gäller då sambolagen?

När 2 person lever tillsammans under samma tak och delar på ekonomi och hushåll så omfattas dom av sambolagen, det gäller även om dom är av samma kön.

Att bo i ett samboförhållande är ganska fritt för var och en ansvarar för sin egen ekonomi, det vill säga skulder, utgifter och inkomster som är registrerade på den enskilda individen. De har inte heller tillgång till egendom som fanns innan samboende inleddes Tex fordon, möbler osv. Men däremot allt som köpts in efter samboförhållandet inletts är gemensam ägodel och omfattas av lagen om samägande rätt, det vill säga att den enskilda individen inte kan sälja eller pantsätta egendom som köpts in gemensamt utan den andres tillåtelse.

Om nu detta samboförhållande skulle upphöra vad händer då? Jo då kliver lagen om bodelning vilket innebär allt som skaffats gemensamt ska delas lika mellan parterna. Detta går att avstå ifrån om man gör ett samboavtal vilket är en överenskommelse mellan båda parterna att bodelning ej gäller dem.

Mer om sambolagen finner du på http://www.bodelningsavtal.se/sambolagen.html

/Krister Selberg