Norrbotniabanan söker kapitaltäckningsutfästelse
Den 27/10-2008 beslutade sig kommunalfullmäktige att köpa aktier i Norrbotniabanan för 50 000kr, Denna summa motsvarar då 7,1% av aktiernas totala kapital.
Budgeten för 2008-2010 ska enligt överenskommelse finansieras av huvud delägarna som i det här fallet är Region Västerbotten, Norrbottens läns landsting och Piteå, Skellefteå kommun.
Norrbotniabanan AB har gjort en preliminär överenskommelse med Banverket om finansiellt stöd.
Banverket lägger till 29mkr och Norrbotniabanan AB lägger till 5mkr, det blir totalt 34mkr som var den beräknade summan som de kom fram till att det hela skulle kosta. Detta ska då användas för att skynda på planeringen av banan.
Men för att Norrbotniabanan AB söker då ett lån på 5mkr för att kunna klara räntor och garanterad betalningsförmåga.
Delägande kommuner ska då där stå till godo med en kapitaltäckningutfästelse som beror på deras befolkningsandel.
I och med det så ges det ett förslag att kommunstyrelsen ger en rekommendation till kommunalfullmäktige Att ”godkänna bifogad kapitaltäckningsutfästelse på maximalt 509 000 kr med den ändringen att näringsbidraget begränsas till faktiska räntekostnader och till Luleå kommuns andel av befolkningen i de kommuner som är delägare i Norrbotniabanan AB.”
Både arbets-, personalutskottet och kommunalstyrelsen tar gemensamt beslut att kommunalfullmäktige tar slutgiltigt beslut om detta. Nästa kommunalfullmäktige skers 30/11-2009.
/Krister Selberg
lördag 21 november 2009
torsdag 19 november 2009
Från idé till realitet - ett kommunalt ärendes process i systemet
En stor del av de politiska beslut som påverkar dig som svensk medborgare fastställs av kommunen. Det är processen bakom dessa beslut som vi här ska titta närmare på, från idé till realitet.
Det första som sker är naturligtvis att idén kläcks varpå den tas upp som förslag för ytterligare beredning i kommunfullmäktige. Dock kan inte vem som helst lägga fram förslaget, det måste antingen komma från:
- en nämnd
- en ledamot (genom motioner)
- revisorerna i samband med deras revisionsuppdrag (granskar organisationer på uppdrag av kommunen)
- fullmäktigeberedning
- styrelsen för ett kommunalt bolag/organisation/stiftelse (om godkännt av fullmäktige)
- om 5 % av kommunens röstberättigade invånare kräver folkomröstning
Om ärendet röstas vidare för beredning går det via kommunstyrelsen ut till nämnderna, fullmäktigeberedningar och/eller styrelsen själv. Därefter går ärendet tillbaka till styrelsen där ett förslag utarbetas till fullmäktige. När förslaget är färdigt skickas det till fullmäktige där man tar beslut i frågan. Går förslaget igenom får styrelsen och nämnderna i uppgift att verkställa förslaget.
Beslut går att överklaga i kammarrätten tre veckor efter det att protokollet för ärendet fastställts.
Pär Ödlund
Det första som sker är naturligtvis att idén kläcks varpå den tas upp som förslag för ytterligare beredning i kommunfullmäktige. Dock kan inte vem som helst lägga fram förslaget, det måste antingen komma från:
- en nämnd
- en ledamot (genom motioner)
- revisorerna i samband med deras revisionsuppdrag (granskar organisationer på uppdrag av kommunen)
- fullmäktigeberedning
- styrelsen för ett kommunalt bolag/organisation/stiftelse (om godkännt av fullmäktige)
- om 5 % av kommunens röstberättigade invånare kräver folkomröstning
Om ärendet röstas vidare för beredning går det via kommunstyrelsen ut till nämnderna, fullmäktigeberedningar och/eller styrelsen själv. Därefter går ärendet tillbaka till styrelsen där ett förslag utarbetas till fullmäktige. När förslaget är färdigt skickas det till fullmäktige där man tar beslut i frågan. Går förslaget igenom får styrelsen och nämnderna i uppgift att verkställa förslaget.
Beslut går att överklaga i kammarrätten tre veckor efter det att protokollet för ärendet fastställts.
Pär Ödlund
onsdag 18 november 2009
SVR får inte tillgång till patientjournaler
Kristdemokraterna i Västerbottens läns landsting vill att sjukvårdspersonalen vid sjukvårdsrådgivningen (SVR) ska få full tillgång till systemet med patientjournaler.
SVR tillhandahåller rådgivning inom sjukvårdsfrågor för medborgarna i Västerbottens län. Under de sju åren som verksamheten har funnits har servicen utökats genom en direktlinje som all hemtjänstpersonal och personal på kommunala boenden kan ringa till. Ofta möter medborgarna SVR i första hand när det inte går att komma fram på vårdcentralernas telefontid. De har även ett samarbete med SOS i både Västerbotten och Norrbotten när de behöver hjälp med högre medicinsk kompetens.
I Skellefteå tillhandahåller SVR även en tjänst som de kallar för enkel hemsjukvård.
Personalen vid SVR är utbildade och kunniga inom många områden. De har fått lära sig att ge råd till dem som ringer enbart genom att lyssna på vad personen har att säga och hur de låter på rösten. Den största delen av personalen har inte tillgång till patientjournalsystemet.
Genom att de inte säkert kan veta vilka grundsjukdomar personer som ringer in har eller vilka läkemedel den står skriven på så försvåras bedömningen och det blir ännu svårare att ge råd.
Kristdemokraterna vill ändra på det och låta personalen på SVR få full tillgång till patientjournalerna. I landstingsfullmäktige som hölls i slutet av oktober avslogs motionen, vilket leder till att personalen även i framtiden kommer att ge råd utan att ha tillgång till patientens journal.
Frida Öhman
SVR tillhandahåller rådgivning inom sjukvårdsfrågor för medborgarna i Västerbottens län. Under de sju åren som verksamheten har funnits har servicen utökats genom en direktlinje som all hemtjänstpersonal och personal på kommunala boenden kan ringa till. Ofta möter medborgarna SVR i första hand när det inte går att komma fram på vårdcentralernas telefontid. De har även ett samarbete med SOS i både Västerbotten och Norrbotten när de behöver hjälp med högre medicinsk kompetens.
I Skellefteå tillhandahåller SVR även en tjänst som de kallar för enkel hemsjukvård.
Personalen vid SVR är utbildade och kunniga inom många områden. De har fått lära sig att ge råd till dem som ringer enbart genom att lyssna på vad personen har att säga och hur de låter på rösten. Den största delen av personalen har inte tillgång till patientjournalsystemet.
Genom att de inte säkert kan veta vilka grundsjukdomar personer som ringer in har eller vilka läkemedel den står skriven på så försvåras bedömningen och det blir ännu svårare att ge råd.
Kristdemokraterna vill ändra på det och låta personalen på SVR få full tillgång till patientjournalerna. I landstingsfullmäktige som hölls i slutet av oktober avslogs motionen, vilket leder till att personalen även i framtiden kommer att ge råd utan att ha tillgång till patientens journal.
Frida Öhman
Bidrag till skolmaten i Piteå
Piteås skolor och äldreomsorg kommer att få 1,3 miljoner i bidrag från kommunen till år 2010. Det beslutades på Kommunfullmäktigerådet i måndags. Anslaget drevs igenom av socialdemokraterna tillsammans med miljöpartiet, även vänsterpartiet gick med på förslaget.Skolmatsfrågan ansågs så viktig att kommunen nu valde att skjuta till ett belopp för att förändra situationen.
Högeralliansen med moderaterna i spetsen ville dock att anslaget skulle vara högre, nämligen 2 miljoner kronor. Birgitta Hill som jobbar i bespisning på Strömbackagymnasiet tycker att beslutet om bidrag är väldigt välkommet.
- Det finns mycket som behöver förbättras här. Framförallt är det standarden på våra basprodukter som måste höjas, såsom köttfärs och potatis säger Birgitta Hill.
Men Birgitta tycker att anslaget på 1,3 miljoner är för litet.
- Vi skulle behöva minst det dubbla. Man får tänka på att de här pengarna ska fördelas ut på sju olika skolor och då blir det inte så mycket pengar till var och en.
Skolmaten har varit en het potatis en längre tid i Piteå Kommun. Just den frågan behandlades också i nästan två timmar på kommunfullmäktigmötet. Klagomålen från både föräldrar och elever om att maten är för dålig, har varit många. Men nu verkar det som att maten har förbättrats något.
- Det är bättre mat jämfört med för bara några veckor sedan, men vi som läser här på skolan tycker ändå att mycket mer kan göras, säger en av eleverna på Strömbackagymnasiet.
Johan Eklöf
Högeralliansen med moderaterna i spetsen ville dock att anslaget skulle vara högre, nämligen 2 miljoner kronor. Birgitta Hill som jobbar i bespisning på Strömbackagymnasiet tycker att beslutet om bidrag är väldigt välkommet.
- Det finns mycket som behöver förbättras här. Framförallt är det standarden på våra basprodukter som måste höjas, såsom köttfärs och potatis säger Birgitta Hill.
Men Birgitta tycker att anslaget på 1,3 miljoner är för litet.
- Vi skulle behöva minst det dubbla. Man får tänka på att de här pengarna ska fördelas ut på sju olika skolor och då blir det inte så mycket pengar till var och en.
Skolmaten har varit en het potatis en längre tid i Piteå Kommun. Just den frågan behandlades också i nästan två timmar på kommunfullmäktigmötet. Klagomålen från både föräldrar och elever om att maten är för dålig, har varit många. Men nu verkar det som att maten har förbättrats något.
- Det är bättre mat jämfört med för bara några veckor sedan, men vi som läser här på skolan tycker ändå att mycket mer kan göras, säger en av eleverna på Strömbackagymnasiet.
Johan Eklöf
söndag 15 november 2009
Upphovsrätt, vad är det...?
Vi har någonting som kallas för upphovsrätt i Sverige vilket är en del av Sveriges lagar och regleras i i ”Lagen om upphovsrätt (1960:729)”
Men vad finns den där för?
Jo, lagen finns där för att skydda upphovsmannen, eller skaparen om man så vill, från att utomstående personer skall använda t.ex. bilden, musikstycket eller filmsnutten i t.ex. ett sammanhang som man själv inte godkänt. Upphovsrätten innefattar litteratur, illustrationer, kartor, teckningar och annan verk av beskrivande art, datorprogram inklusive förberedande designmaterial, musik- och teaterverk, filmverk, fotografiska verk eller annan bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst samt "Verk som har kommit till uttryck på något annat sätt."
Man har dock rätt att kopiera saker för privat bruk i få exemplar, men endast om man har upphovsmannens godkännande. Observera kopieringsskyddet för verket om ni skall kopiera för privat bruk.
Men om man skapat något, hur länge har man då rätt till sitt verk enligt svenska lagstiftningen?
Svensk lagstiftning säger att upphovsrätt till ett verk gäller, med vissa undantag, till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled. Är det mer än en upphovsman så gäller upphovsrätten 70 år framöver från det år då den sista levande upphovsmannen avled.
Upphovsrätt för film gäller intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musiken skapad speciellt för filmen.
Johan Abrahamsson
Men vad finns den där för?
Jo, lagen finns där för att skydda upphovsmannen, eller skaparen om man så vill, från att utomstående personer skall använda t.ex. bilden, musikstycket eller filmsnutten i t.ex. ett sammanhang som man själv inte godkänt. Upphovsrätten innefattar litteratur, illustrationer, kartor, teckningar och annan verk av beskrivande art, datorprogram inklusive förberedande designmaterial, musik- och teaterverk, filmverk, fotografiska verk eller annan bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst samt "Verk som har kommit till uttryck på något annat sätt."
Man har dock rätt att kopiera saker för privat bruk i få exemplar, men endast om man har upphovsmannens godkännande. Observera kopieringsskyddet för verket om ni skall kopiera för privat bruk.
Men om man skapat något, hur länge har man då rätt till sitt verk enligt svenska lagstiftningen?
Svensk lagstiftning säger att upphovsrätt till ett verk gäller, med vissa undantag, till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled. Är det mer än en upphovsman så gäller upphovsrätten 70 år framöver från det år då den sista levande upphovsmannen avled.
Upphovsrätt för film gäller intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musiken skapad speciellt för filmen.
Johan Abrahamsson
Piraternas offer
Piratkopiering och fildelning är två ämnen som rör upp starka känslor i dagens upphovsrättsdebatt. En debatt där nästan alla har en åsikt, trotts att de flesta endast har en liten eller obefintlig förståelse av ämnet i fråga. Debatten står inte längre enbart mellan fildelarna och upphovsmännen utan har nu tagit en större platts i samhället. Man kan fråga sig varför då offren för piratkopiering och fildelning utgör en såpas liten grupp.
För vem är det egentligen som påverkas? Upphovsmännen är sällan de som egentligen borde få äran för verken utan snarare distributörer utav dessa. Det är inte artisten som säljer skivor utan skivbolaget. Har då skivbolagen spelat ut sin roll, behövs de inte längre som distributörer? Jag lämnar den frågan obesvarad och vänder istället blicken mot det andra material som också går in under ämnet. Film och program är de två andra stora grupperna som påverkas av fildelning, här är påverkan dock mer direkt enligt min åsikt.
Utvecklingen och framställningen inom dessa båda branscher drivs direkt av bolagen som behöver inkomsterna för en fortsatt utveckling, här behövs de på ett helt annat sätt än inom musikindustrin.
Syftet med den här krönikan är dock inte att besvara frågan om fildelningens vara eller inte vara utan endast att peka på det faktum att så många som inte påverkas har en åsikt. Att det är ett så utbrett brott med så många utövare är förmodligen det vanligaste svaret. Men borde då inte fortkörning och brott mot trafikregler väcka en minst lika het debatt. Brott som i värsta fall kan resultera i död och inte i kapitalförluster. Borde inte liv vara viktigare än pengar?
Pär Ödlund
För vem är det egentligen som påverkas? Upphovsmännen är sällan de som egentligen borde få äran för verken utan snarare distributörer utav dessa. Det är inte artisten som säljer skivor utan skivbolaget. Har då skivbolagen spelat ut sin roll, behövs de inte längre som distributörer? Jag lämnar den frågan obesvarad och vänder istället blicken mot det andra material som också går in under ämnet. Film och program är de två andra stora grupperna som påverkas av fildelning, här är påverkan dock mer direkt enligt min åsikt.
Utvecklingen och framställningen inom dessa båda branscher drivs direkt av bolagen som behöver inkomsterna för en fortsatt utveckling, här behövs de på ett helt annat sätt än inom musikindustrin.
Syftet med den här krönikan är dock inte att besvara frågan om fildelningens vara eller inte vara utan endast att peka på det faktum att så många som inte påverkas har en åsikt. Att det är ett så utbrett brott med så många utövare är förmodligen det vanligaste svaret. Men borde då inte fortkörning och brott mot trafikregler väcka en minst lika het debatt. Brott som i värsta fall kan resultera i död och inte i kapitalförluster. Borde inte liv vara viktigare än pengar?
Pär Ödlund
Förbjudet att yttra sig fritt
Efter att ha vuxit upp i ett land där yttrandefriheten ses som en självklarhet är det svårt att tänka sig hur det hade kunnat se ut om vi inte haft den. I alla länder är inte yttrandefriheten någon självklarhet – till exempel Iran.
Förra veckan grep Iransk polis fler än 100 personer för ”störande av den allmänna ordningen” i samband med den regimkritiska demonstrationen. Idag heter det att de flesta har släppts, men 32 personer hålls ännu fängslade, skriver TT. Utländska medier har förbjudits att bevaka demonstrationen och flera utländska journalister har gripits.
På regeringens webbplats om mänskliga rättigheter kan man läsa att EU oroar sig över att Iran inte respekterar medborgarnas rätt till yttrandefrihet och fördömer att tidningar stängts ner och att journalister, bloggare och människorättsaktivister fängslats.
I en ny kampanjfilm ställer sig Sveriges kändiselit bakom kampen för yttrandefriheten i Iran, skriver Aftonbladet i en artikel tidigare i höst. Det för att skapa uppmärksamhet kring orättvisor i världen. Persbrandt, Gardell och Laleh kräver att Reinfeldt agerar. Bakom produktionen står ett gäng kompisar som inte anser att Sverige agerat tillräckligt efter övergreppen i samband med valet i Iran tidigare i somras.
Frida Öhman
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)